Livet

20160927_112547.jpg

Jag försöker njuta av den vackra hösten!

C verkar ha ett längre bakslag. Hen kom inte iväg idag heller. Förra veckan tog sig C till skolan en dag. Jag måste vänja mig vid att det kommer att gå upp och ner. Hur svårt kan det vara att vänja sig egentligen? Det är så ledsamt bara för det gick ju så bra i början på terminen!

En avgörande skillnad nu på resursskolan är att C verkligen trivs där. Det är ingen ångest och press längre. Trots detta orkar inte C gå till skolan alla planerade dagar. En natt med dålig sömn kan ställa till det så att hen inte orkar dagen efter. Allt är så skört. Ribban är fortfarande så låg. Så lite behövs för att det ska bli en hemmadag. Minsta lilla känsla eller motstånd så är C hemma. Jag vill ju att C ska höja ribban och utmana sig själv lite. Men jag har lärt mig att inte pressa. Dock känner jag fortfarande en stress över alla missade kunskaper. Och jag tycker så synd om C. Hen vill verkligen lyckas och så går det bara inte. Det är en mental spärr på något sätt.

Vi har både negativa och positiva tankar. Vi kan styra mot vårt mål trots jobbiga tankar.

Vi har både negativa och positiva tankar. Vi kan styra mot vårt mål trots jobbiga tankar. Hur ska vi hjälpa C (och E) med tankarna?

Gällande E, vår 11-åring, som inte har varit i skolan på en vecka, så kämpar vi på. Vi har varit på BUP och vi och skolan ska fylla i en massa formulär och skolan ska göra en pedagogisk kartläggning. Efter det ska vi ta beslut om utredning. Vi har också fått ett intyg på att E är utmattad och inte ska ha skolpress just nu och att all frånvaro ska bokföras som giltig frånvaro.  Känns skönt att ha!

Vi hade ett möte med skolan angående E och de är verkligen med på tåget den här gången. Tvärtemot hur de var med C! Skolan bestämde att den här veckan ska E vara helt ledig för att ta bort all press och stress gällande skolan. Då försvinner ju stressen för både E och oss föräldrar.

Nästa vecka, och några veckor framåt, kommer E att ha ett anpassat schema med två timmar/dag tisdag-torsdag. Hen kommer då endast att ha sin favoritlärare och få hjälp i alla ”skrivämnen”.  Tyvärr blir det inga praktiskt estetiska ämnen, men jag tycker ändå att planen känns bra. Återstår dock att se om E tar sig till skolan på tisdag nästa vecka. Hoppas!

20161002_144841.jpg

Idag är L, vår 7-åring,  väldigt förkyld. Dock ingen feber. Men L fick gå till skolan idag. Jag vet att om jag låter L vara hemma så kommer E inte att kunna samla energi utan snarare bli dränerad på energi av L. L är bara lugn och stilla om hen har hög feber eller magsjuka.

L trivs i skolan och tycker läsläxan är kul. Peppar peppar… Vi har haft möte med skolan och de flaggar lite för trolig ADHD. L är väldigt impulsiv, har svårt att sitta still, svårt att vara tyst, lägger märke till allt och alla, har känslorna utanpå kroppen och går lätt i affekt… Vi har ju själva funderat i dom banorna så det kommer inte som en överraskning.

Snart kanske jag kan uppgradera min blogg till asperger, HSP/ADD (?) och ADHD. 😉 Skämtåsido så känns det jobbigt faktiskt. Det skulle vara skönt med åtminstone ett barn där vi hade lite mer flyt.

Jag försöker njuta av den vackra soliga hösten. Jag försöker se det positiva i mitt liv. Vissa dagar går det ganska bra. Andra dagar går det inte alls.

Men så här är livet… Mitt liv. Det liv jag har blivit tilldelad att ha. Jag måste försöka göra det bästa av det!

20160927_112118.jpg

3 kommentarer

Under Diagnos, förälder, Hemmasittare, Skola

3 svar till “Livet

  1. Camilla

    Jag önskar dig mycket energi o flyt denna vecka. Kram

    Gillad av 1 person

  2. Ping: Tärande oro | supermamsen

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.