Mirakel! 🙂
För ett drygt år sedan:
C, 15 år i vår, lämnade knappt huset.
C spelade nästan hela sin vakna tid.
C träffade aldrig vänner.
C åt nästan alla måltider på sitt rum.
C duschade max en gång i veckan efter mycket tjat.
C bytte bara till rena kläder om vi påminde.
C följde inte med på middagar, släktfikan, restaurang osv.
C gjorde aldrig något att äta till sig själv.
Idag:
C bytte till rena kläder i morse utan att jag påminde.
C träffade en kompis.
C åkte buss själv.
C följde med på släktfika.
C träffade samma kompis igen efter släktfikat.
C kom hem i tid.
C duschade så fort hen kom hem utan påminnelse.
C värmde mat själv.
C har inte ens satt på datorn idag.
Alltså detta är så stort så jag vet inte vad jag ska ta mig till! Jag är så lycklig och stolt att jag nästan spricker. 😄
Mitt barn är verkligen på väg tillbaka och vi föräldrar har fått ett kvitto på att vi gjorde rätt som lät C läka och vila trots allt tjat om skolplikt och att vi borde införa straff som dataförbud osv.
Nu sitter C knappt vid datorn längre. Skolan fungerar inte än. Men det kommer nog…
Jag har sagt det förr och jag säger det igen! Vi föräldrar till dessa fantastiska barn är superföräldrar! Vi måste lita på vår magkänsla och våga slåss och säga emot. Våra barn har bara oss! ❤
Vi måste lyssna på och lita på våra barn!
supermamsen 
Härligt!!!!! Man blir lycklig av framsteg❤
GillaGillad av 1 person
Tack ❤
GillaGilla
Skönt att höra!!
Skickat från min iPhone
GillaGillad av 1 person
Tack! ❤
GillaGilla
Underbart att läsa!
GillaGillad av 1 person
Tack! 😊
GillaGilla
Det här var något av det mest hoppfulla jag läst det senaste året då det började struka rejält för min 11-åring. Alla dina ”då” beskriver vårt senaste år. Och jag har stridit mot både skola och pojkens pappa (vi lever inte tillsammans) för att ge honom andrum och vila. Det är bättre nu (men skolgång känns långt borta) och en neuropsykiatrisk utredning är igång.
Tack för det hoppet.
GillaGillad av 1 person
Strula skulle det vara… inte ”struka”.
GillaGilla
👍
GillaGilla
Stor kram och fortsätt kämpa!!! 💕
GillaGilla
Finns det något jag ångrar så är det att jag tvingade H att gå i skolan fast han inte orkade. Vi sjukskriver vuxna för utmattning, men barn? Skolplikt vrålar samhället, oavsett hur den unga människan mår så gäller skolplikt.
Revolution, säger jag!
Det får inte fortsätta så här, att föräldrar som inser allvaret med skolsvårigheterna dessutom ska kämpa mot byråkrati, korkade lärare och neddragningar i vården.
När jag läser det här så blir jag alldeles tårögd och glad och hoppfull och misströstar, allt på en gång.
För det var så jobbigt att baxa sin unge tillbaks på banan och man är så ensam i sin kamp.
Och så vill jag skicka alla gratualtioner till er som lyckats med C, och till C som gjort ett fantastiskt jobb med att ta sig tillbaks till livet.
Det finns folkhögskolor att ta till när man blivit äldre där man kan läsa in nödvändiga skolkunskaper, det gör H:s storebror just nu, och det är så BRA.
Nu måste jag visst gråta en skvätt över d et här.
Heja C!
Heja C:s förädlrar och familj
Heja mina ungar som nog ska ta sig fram i livet, mot tuffa odds.
Näsduk, nån?
GillaGillad av 1 person
❤❤❤
Tack!
GillaGilla
Visst är det häftigt! Idag kan man t.o.m skratta åt allt konstigt man har gjort! Tänk att det blev så bra – det hade jag aldrig kunnat tro när man var mitt i mardrömmen! Men det kostar – att ”ligga på topp” under flera år…
/Lena
GillaGillad av 1 person
Ja det kostar…. ❤
Men är värt allt slit!
GillaGilla
Så fint att höra! Har följt er på avstånd ett tag och trodde faktiskt inte att vi skulle hamna där trots att vi har haft det stökigt länge. 6-åringen har varit hemma sen Lucia. Till en början var vi väldigt stressade över att han skulle tillbaka till förskoleklassen så fort som möjligt. Senaste veckorna har vi slutat tjata om skolan och nu börjar vi se små glimtar av den kille vi senast såg i november. Han orkar slita sig från ipaden och leka ibland, men mest sitter vi i soffan. Hoppas det vänder innan skolan börjar på riktigt, men vi vet inte. Utredning börjar på onsdag.
Kram på er och heja er och C!!
GillaGilla
Tack! ❤
Stor kram till er och hoppas att skolan kan göra nödvändiga anpassningar och att 6-åringen hinner läka.
GillaGilla
Precis vad jag behövde läsa 🤗
Nu känner jag mig ännu säkrare i mitt beslut, jag sa till dottern att hon kan vara hemma imorgon då hon bröt ihop över hur jobbigt allt känns med skolan.
Vi har precis anmält till Skolinspektionen så det lär väl dröja innan/om det blir förändringar. Det svåraste blir nog för skolan att vinna dotterns (och vårt) förtroende igen.
Heja er superföräldrar och heja C!! ❤
GillaGilla
Tack! ❤
Många styrkekramar till er! Det är inte lätt att kämpa i motvind hela tiden. Håller tummarna för att anmälan leder till något positivt och att det går fort! ✊✊💕
GillaGillad av 1 person
Tusen tack! ❤ Vi behöver alla tummar som finns!
Nej, det är ingen dans på rosor direkt, men väldigt upplyftande att läsa om era och Cs framgångar.
Nu kan jag nog orka skriva till mentorn om de detaljer de aldrig ändrar som gör att det inte funkar. IGEN! Jag har sagt till dottern att inte ge upp för jag tänker aldrig ge upp! Men ibland sviktar man när det bara är uppförsbacke. Kramar 🌺
GillaGilla
Vet hur det känns… Ibland vill man bara kasta in handduken men sen hittar man ändå kraft på något sätt.
Stå på dig! 💪👊💖
GillaGillad av 1 person
Så underbart fantastiskt! Det är bara att gratulera och såklart har ni gjort rätt. Jag förstår att det måste kännas ofattbart skönt! Vi är inne i samma situation som ni varit, och jag hoppas att även jag kan skriva något liknande om något år. Vi ser tydliga ljus i vår sons mörka tunnel, på flera sätt, men vi har långt kvar. Grattis igen och fortsätt på samma sätt! ❤
GillaGillad av 1 person
Kram!!! Och tack! ❤
Hoppas det fortsätter ljusna för er!!!
GillaGillad av 1 person
Ping: Dubbla känslor | supermamsen
Ping: När livet lättar | supermamsen
Så härligt att höra!
Vår dotter, 13 år med asperger, mådde inte bra på sin förra skola. Vi var oroliga för att hon höll på att bli utmattad/deprimerad och att hon var på väg att må för dåligt för att orka skolan. Skolan sa att hon nog inte skulle klara målen. Det var efter en termin i den skolan. Sedan hade vi sådan tur att hon fick plats på en liten friskola dit vi stod på kö. Det är mycket lugnare miljö och underbar personal som verkar se och prova sig fram. Det blev sådan skillnad! Fortfarande sitter hon hemma på fritiden och spelar mest dator och törs nog inte prata med någon via Skype eller så, men hon verkar oftast må bra, så jag hoppas att hon så småningom också börjar leta sig ut till kompisar.
Det är sorgligt att jag känner att det mesta jag kan hoppas på är att hon tar sig någorlunda helskinnad genom skolan och förhoppningsvis få godkända betyg, även om det är av underordnad betydelse. Hon har inga inlärningssvårigheter och jag tycker verkligen hennes skola är toppen. Ändå suckar jag av lättnad efter varje avklarad termin.
GillaGilla
❤
GillaGilla