Och så har det plötsligt blivit 2018. Tiden rusar verkligen fram!
”Nytt år -nya möjligheter!” brukar man lite klyschigt säga. Det känns lite ironiskt när det ibland känns som att hitta en möjlighet är som att leta efter en nål i en myrstack.
Men trots allt så tar vi oss framåt. Vi har haft det kämpigt i drygt tre år nu. Det känns som en lång tid som ändå på något sätt har gått fort.
Jag ger inte upp. Jag faller ibland men reser mig om och om igen.
I bloggen delar jag med mig av mitt liv som mamma till tre fantastiska barn med extra utmaningar i livet. Vårt familjeliv ser inte ut som ”vanliga” familjers. Mitt föräldraskap är inte ett ”vanligt” föräldraskap. På grund av de svårigheter/behov/utmaningar mina barn har blir jag väldigt granskad som förälder. Det tär.
En del blogginlägg är mer generella och berör den misstro vi möter, indraget eller uteblivet stöd och saknaden av bra former av hjälp som faktiskt skulle hjälpt oss som befinner oss i denna situation.
Min blogg är fortfarande främst egenterapi men jag börjar mer och mer skriva med en förhoppning om att även sprida kunskap och förståelse. Vi är många som kämpar för våra barn! Min egen lilla mission är att försöka öka förståelsen för vår, och många andras, situation.
Dessa inlägg är några av mina mest lästa inlägg 2017:
1. Du ser ju så bra med dina glasögon så vi tänkte att du inte behöver dem längre! (Om indraget stöd)
2. Enkelspårigt tänkande (Om andras åsikter om föräldraskapet)
3. Dubbla känslor (Om min känsla när mitt föräldraskap blir ifrågasatt)
4. Imorgon ska jag ha kalas och du är inte bjuden! (Om hur ledsamt det känns att ha ett barn som inte blir utvald)
5. Varför utgår all hjälp ifrån att jag inte vill vara med mina barn? (Om att den hjälps som finns inte är den hjälp vi behöver)
Jag kommer att fortsätta kämpa för mina barn och jag kommer att fortsätta skriva. Jag hoppas att mina texter kan göra skillnad. Dela gärna inlägg från bloggen så att vi kan öka förståelsen i samhället.
Tack alla ni som läser, delar med er av egna erfarenheter och ger mig tips och pepp ❤
Nu hoppas jag av hela mitt hjärta att 2018 blir det år då livet lättar!
Jag är redo för 2018! 😉 (Bilden är från Messenger)
supermamsen 
Kämpa på! Jag tror på riktigt att ditt mål redan är uppnått, dina texter GÖR skillnad!
GillaGillad av 1 person
Tack snälla!!! 😊❤
GillaGilla
God fortsättning Supermamsen!
Du är den första bloggaren jag började följa sedan vår dotter fick sin autismdiagnos. Jag lär mig otroligt mycket av dig. Dessutom är känslan av att inte vara ensam enormt värdefull.
Massor av tack ❤
GillaGillad av 1 person
Tack så mycket!
Vad glad jag blir! 😊
God fortsättning! ❤
GillaGilla
Hej!
Jag hamnade på din blogg av en slump när jag googlade. När du i ett gammalt inlägg berättar om hur ditt barn med ADD är så är det skrämmande likt mitt barn! Så skönt att läsa och höra. Ska följa din blogg nu😃 så kanske livet blir lite lättare för oss alla här.
GillaGilla
Hej
Välkommen! ❤
GillaGilla
Vilken bra blogg! Jag googlade då vi har en son 10 år som ska utredas för autism, och det är mycket som känns både svårt och ledsamt. Bland annat det du skriver om att mitt barn och mitt föräldraskap jämförs med ”normalstörda” barn och föräldrar vilket inte alls fungerar. Vår familj KAN inte göra saker på samma sätt som andra vilket gör mig ledsen, och speciellt om vi blir ifrågasatta. Det är till stor hjälp att läsa att det finns andra som inte heller så lätt kan göra vanliga saker utan att det blir krångligt och stort, behövs en massa förberedelser m.m. Man lär sig mer och mer varje dag och jag hoppas det ska hjälpa. Min sons skola har inte heller varit så förstående till varför han ska utredas då han inte är den stökiga sorten. Tror de är mer angelägna med utåtagerande barn som syns och hörs.
GillaGilla
Tack! 😊
Lycka till med allt! Hoppas skolan lyssnar på er!
GillaGilla