Rädslan för att någon ska ta mitt barn

Som mamma till ett barn, C 16 år, som inte har haft en fungerande skolgång på fyra år och har högfungerande autism så finns det en enorm rädsla och oro som gnager. Tänk om Socialtjänsten tar mitt barn!

Under de senaste fyra åren har vi fått ungefär en orosanmälan/termin till Socialtjänsten baserad på frånvaron.  Jag tror att det är tre gånger vi har blivit utredda. Första gången var på vårt eget initiativ då jag gjorde en orosanmälan till Socialtjänsten när C i årskurs 6 slutade gå till skolan och skolan inte lyssnade på oss.

Samtliga gånger har vi blivit ”godkända” av Socialtjänsten som har bollat tillbaka till skolan och sagt att det är deras jobb att se till att C kan vara där. Vi har haft turen att möta personer som har en vilja att förstå vår situation. Andra har inte samma tur. Det verkar hänga mycket på vem man möter på Socialtjänsten. Fel person kan förstöra ens liv och splittra en familj.

I en orosanmälan skrev läraren ”C lever upp till sin diagnos inför föräldrar och omgivning”. Det intressanta här var att C fick sin diagnos 8 månader efter att C hade blivit en hemmasittare med ångest.

En gång skrev läraren ”Mamman pratar om att C har ångest men när vi frågar C säger hen att hen inte vet om hen har det”. Min bedömning av mitt barn när hen låg i fosterställning på golvet och skakade och kräktes och sa att hen hellre dog än att gå till skolan var att hen hade ångest. Sen sa ju inte jag ”C nu har du ångest!”. Så det är ju inte så konstigt om barnet inte håller med eller förstår.

Jag har fått höra, när jag var sjukskriven, att jag borde jobba för att föregå med gott exempel. Som om gott exempel inte är att vara rädd om sig själv.

Jag har fått höra att vi borde pressa C mer, tvinga C till skolan.

Jag har fått höra att vi borde straffa C när hen inte går till skolan.

Jag har fått höra att om C får vara hemma själv och ha tråkigt/må dåligt så kommer C att välja att gå till skolan sen. Som om det är ett val C kan göra. Om man tror det har man NOLL förståelse för hemmasittarproblematik.

C väljer inte att vara hemma för att hen inte vill gå i skolan. C är hemma för att hen inte KAN/FÖRMÅR gå till skolan.

Jag har fått höra att jag curlar för mycket. ”Visst borde C som är 16 år nu kunna laga middag någon dag i veckan och fixa egen frukost!”. Nej, vi kan inte kräva det av C. Numera är C mer självgående på många plan men vi kan inte pressa C mer än vi redan gör.

Igår var det en artikel på SVT Nyheter  (https://www.svt.se/nyheter/inrikes/autism-och-aspergerforbundet-barn-tvangsomhandertas-for-att-de-har-autism) där det stod om att barn med autism tvångsomhändertas just för att de har autism.

I Rapport igår var det också ett inslag om detta, https://www.svtplay.se/video/19236131/rapport/rapport-7-okt-19-30-3?start=auto&tab=2018 , 10 min 35 sek in i programmet.

I Rapportinslaget säger Nicklas Mårtensson, förbundssekreterare på Autism- och Aspergerförbundet: ”Tvångsomhändertaganden beror ofta på att Socialtjänsten missar autismen hos barnet och att föräldrarna anpassar kring barnets autism genom att t ex anpassa vardagen, begränsade kontakter med andra familjer, eller kortare skoldagar eller färre maträtter. Då tror Socialtjänsten att det handlar om bristande omsorg när det egentligen handlar om tvärtom att föräldrarna anpassar för barnets bästa.”

Precis så gör vi! Och så tror vissa, som inte har kunskap om autism och behov av anpassningar, att vi missköter våra barn.

Att de kan gå så långt att någon tar mitt barn är min största rädsla! Okunskap är farligt!

Annonser

12 kommentarer

Under ADD, ADHD, Anpassningar, autism, förälder, Förståelse, Hemmasittare

12 svar till “Rädslan för att någon ska ta mitt barn

  1. Lisa

    Håll tummarna för att jag haft tur med ”mina” socialsekreterare. Orosanmälan p g a skolfrånvaro och vårdnadstvist med oförstående pappa. Utredning snart klar.

    Gilla

  2. Anna

    Har samma känsla – den där ständigt gnagande oron i magen över att man inte ska bli lyssnad på och att någon eller några som inte har tillräcklig kunskap, empati eller sympati ska ta ett förödande beslut om att omhänderta ens barn och ödelägga en hel familj.
    Det är hemskt att det är så stor igenkänning men samtidigt skönt att veta att man inte är ensam. Kämpa vidare! Du är en bra mamma som gör det som är bäst för dina barn och er familj och låt ingen annan få dig att tro något annat! Styrkekramar / Anna

    Gilla

  3. Agneta

    Har en 13 åring som ganska nyligen fick autism nivå 1 diagnos. Som jag var orolig för innan gick inte byte till högstadiet bra fast vi föräldrar försökte förbereda och berätta så mkt vi kunde till nya skolan. Ändå har det blivet så nu att sonen haft mkt frånvaro och mått sämre och sämre. För snart 14 dagar sedan blev han ledsen på sin lärare som antagligen bemötte honom klumpigt. Han kom hem gråtandes arg och orolig. Sen ville han absolut inte gå till dennes lektioner igen. Med resultatet att han inte klarat gå till skolan alls. Specialpedagogen har lovat att läraren ska höra av sig på telefon och prata med oss och sonen och specialpedagogen skulle återkomma med lösning/anpassat schema men har fortfarande inte hört av sig. En vecka i morgon. Sonen mår jättedåligt och jag vet inte vart jag ska ta vägen snart. Det du skriver om soc gör mig ännu oroligare.😢

    Gilla

    • Så ledsamt! 😢
      Hoppas skolan möter upp bra.
      Ang soc så finns det ju folk som har fått bra hjälp också. Men det gäller nog tyvärr att ha lite tur i lotteriet och så borde det inte vara.
      Stor kram ❤

      Gilla

  4. Hon som flydde

    Jag upplevde den mardrömmen. Jag hade otur med både personal i skola och på socialen. Det slutade med att jag blev anklagad för barnmisshandel ( grundat på något som senare visade sig vara läraren som gjort.)
    Vi blev skickade till ett HVB hem där ingen hänsyn togs till diagnoser.
    Fick hjälp av en organisation så att vi fick komma hem men sen började skiten om efter en vecka.
    Fick en känsla av att de tänkte ta akut lvu ( vi va sjuka hemma och fick mail av skolan att det va superbilligt att barnen skulle till skolan dagen efter.)
    Jag packade två väskor tog mina barn och flydde landet samma natt. Mina barn hade inte överlevt en sådan social runda till.

    Gilla

  5. Sanna

    Den rädslan har jag varje dag, att de ska ringa igen från socialen att jag har fått ännu en orosanmälan på mig..
    Min dotter var då fortfarande under utredning, senare konstaterad grav ADHD. Jag själv har också en adhd diagnos och har tre yngre barn. Det var när de yngsta var lite över året och jag sov mindre än en timme i sträck varje natt. Men jag såg till att mina barn hade rena kläder och mat i magen, jag jobbade orimliga pass men såg ändå till att ha hemmet rent, inte sterilt, men inga småsaker barnen kunde kväva sig på eller kemikalier de kunde bli förgiftade av. Jag hade mer eller mindre inte sovit en natt på två år. Tillslut sprang jag in i väggen och det första sociala hotar med är att tvångsomhänderta mina två äldsta barn!! Som att jag inte redan var knäckt, men ta dem jag lever för ifrån mig???!!! När det fanns sååå mycket annat de hade kunnat hjälpa mig med om de bara pratat med mig, med oss innan de hade sina förutfattade meningar! Som tur var då, hade min dåvarande sambo lite styrka och vett att skälla ut dem och förklara det de inte såg! Det enda som hände av detta var att jag fick ännu sämre självförtroende och kände mig som världens sämsta mamma och gick in i en djup depression som jag fortfarande inte är frisk i från. De såg ner på mig som om jag var ett kryp, de såg inte allt jag gjorde och kämpade för utan förstorade bara allt jag inte gjorde..!! 😭 Efter detta tappade jag all tillit till att socialen finns för att hjälpa, tror snarare det är tvärtom!!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.