supermamsen

Livet som mamma till tre barn varav ett med autism, ett med autism och ad(h)d och ett med adhd. Två har även haft problematisk skolfrånvaro. Vi möter nya utmaningar varje dag men livet lättar!

recent posts

about

Jag är en medelålders gift trebarnsmamma som bor i ett 60-talshus med potential i en förort. Mina barn är födda -02, -05 och -09. Den här bloggen är från början tänkt som min egenterapi. Jag behövde skriva av mig! Ni som hittar hit och tycker det jag skriver är intressant är varmt välkomna! Jag undanber dock negativa kommentarer. Jag vet att det finns andra människor som har det tusen gånger värre (och bättre!) än jag. Jag lever mitt liv och kan bara förhålla mig till det. Bloggnamnet Supermamsen är ironiskt. När jag startade bloggen kände jag mig som världens sämsta mamma. Jag skriver mycket om hur det är att vara mamma till mina tre fantastiska barn och om hur det ibland inte riktigt blir som man har tänkt sig. Mitt äldsta barn, Calle, fick som 13-åring diagnosen autism. Jag skriver en hel del om de utmaningar vi har mött med hans skolgång och hur det har påverkat vår familj. Vi kämpar och sliter och jag upplever att vissa andra familjer verkar leva ett ”räkmackeliv”. Visst, vi kan har ”räkmackedagar” – men många räkor ramlar av på vägen! Efter Calles skolkrasch började även Emil (född -05) må dåligt. Han fick i januari-17 diagnosen ADD och våren-20 autism nivå 1. Linnéa, född -09, fick vt-17 diagnosen ADHD kombinerad form. Jag skriver om min familj och delar med mig av både glada och tuffa stunder. Calle blev en så kallad hemmakämpare innan diagnos ställdes. Även Emil blev hemma mer och mer från skolan. Nu går han dock på gymnasiet och har en fungerande skolgång. Vi kämpar nu med Calles väg till arbete trots att han inte har utbildning samt att hålla Linnéa på fötter i högstadiet. Vi provar oss fram och vet inte vad som är rätt eller fel. Häng med i mitt kaotiska liv! ;) Och håll tummarna för ett räkmackeliv! Gilla gärna min sida ”SUPERMAMSEN” på Facebook! Där lägger jag upp alla mina inlägg och annat läsvärt. Kika gärna även på Instragram @supermamsenblogg Läs gärna min bok ”Supermamsen – Om livet som pedagog och förälder till barn med särskilda behov” (Kikkuli förlag, 2020). Den finns både häftad samt som e-bok och ljudbok.

Kategori: Diagnos

  • Svar på några frågor om mat

    Jag hoppar över frågorna då man kan lista ut dem av mina svar. ”Jo, vi har genom åren lagat allsidig och nyttig kost.” ”Vi lagade faktiskt bara en maträtt tidigare men då åt bara ett av tre barn.” ”Jo, vi har försökt att ”lära” våra barn att äta t ex grönsaker.” ”Vi är medvetna om…

  • Det känns som jag har fått tillbaka mitt barn!

    När Calle (nu 17 år) var liten var han pigg, glad och nyfiken. Han hade ett stort självförtroende och tyckte oftast att han var bäst på allt. När han skulle gå på skidskola tyckte han 3 år gammal att han kunde sluta efter första tillfället – ”Nu kan jag svänga och bromsa så jag behöver…

  • ”Nödutgångar” och plan B

    Jag tror att en av de många saker som skiljer mitt (och andra NPF-föräldrars) föräldraskap från ett ”normalt” föräldraskap är behovet av att alltid behöva ha en plan B eller en ”nödutgång”. Vi måste alltid tänka ”Om inte detta fungerar, vad gör vi då?”. För några år sedan var det väldigt svårt för Calle att…

  • Håller andan…

    Imorgon är det dags för SKOLSTART. Jag försöker ha is i magen och inte tänka för mycket, inte hoppas för mycket. Men isen smälter, droppar… Jag VILL. Jag vill så himla mycket att mina barn ska må bra detta skolår. Att vi ska slippa kämpa så. Att vi ska få lite flyt. Vi har nosat…

  • De sista skälvande dagarna innan skolstart

    Nu närmar sig läsårets skolstart för två av mina tre barn. På tisdag börjar Emil i årskurs 8 och Linnéa i årskurs 4. Calle börjar först om ett par veckor. Han ska läsa en ettårig utbildning som innehåller mycket praktik. Jag har en seriös undran. Brukar föräldrar till ”vanliga barn” (ursäkta uttrycket!) ha mycket att…

  • Om att vara tvungen att bli en ”annan jag”

    Imorgon börjar jag jobba igen efter fem veckor av ledighet. Det känns både roligt och lite jobbigt. Roligt för att jag kommer att byta lite uppdrag/arbetsuppgifter på jobbet och det känns spännande och utmanande. Jobbigt för att jag vet att jag och min familj kommer att möta mycket utmaningar privat och vissa av våra utmaningar…

  • Hoppet

    Skolstart närmar sig och jag känner en hoppfullhet komma smygande. Det där livsviktiga, men samtidigt farliga, hoppet. Det går som en stöt igenom kroppen – hoppet om att detta ska bli ett lättare läsår för mina barn och oss föräldrar. Ett läsår utan en bergodalbana av känslor, oro och stress. Samtidigt som hoppet spirar så…

  • Avkoppling och oro på semestern

    Nu sitter jag ute på tomten på landet för att skriva av mig. Vi (mina föräldrar) har ett jättefint landställe och allt borde kunna kännas toppen. Den här semestern har på det stora hela verkligen varit toppen. Den bästa på flera år. Jag gjorde misstaget att säga det till maken igår. Det känns som om…

  • Om att synliggöra

    Innan jag själv fick barn med NPF-diagnoser så hade jag en del kunskap om både autism och ADHD tack vare att jag är pedagog. Den kunskapen går dock inte att jämföra med all den kunskap jag nu har fått i min roll som NPF-mamma. Jag har lärt mig massor. När jag blev NPF-mamma så visste…

  • Nya upplevelser

    På sista tiden har det hänt en del saker som är lite nya för oss föräldrar. Saker som jag tror många föräldrar tar för givet. Det gör dock inte vi. Vi är i lite av ett glädjerus faktiskt. Det ena är att Linnéa (från och med nu skriver jag namn (inte deras tilltalsnamn), har namn…