Varför pratar ingen om alla möjligheter?

Min äldsta son, ”Calle” 21 år, kraschade och slutade gå till skolan hösten 2014 i årskurs 6. Anledningen var utmattning, låsningar och överkrav. Sommaren 2015 fick han diagnosen autism nivå 1 (då kallat asperger). Sedan dess har vi/Calle hört tjat om skolplikten och blivit stressade och pressade. Vi har fått höra hur man hamnar i ett livslångt utanförskap om man inte genomför sin grundskola. Hur omöjligt det är att ta sig vidare i livet. Vi har varit tvungna att pressa Calle i så många år. Lättnaden när han fyllde 18 år och vi äntligen kunde låta honom vila och läka ordentligt och med gott samvete var enorm. Vi föräldrar hade försökt låta honom vila men alltid känt oss misstrodda och pressade av ”samhället”.
Vi har hört någon kommentar om att ”Skolan kan man alltid ta igen sen!” från förstående personer men vi har aldrig riktigt förstått hur eller fått några konkreta idéer.

För ett ”skolskadat” barn är det inte lätt att tänka tanken att man ska kunna plugga ikapp någonting överhuvudtaget. Självförtroendet är lågt och ryggsäcken tung. Calle har ett betyg med sig från grundskolan och det är ett F i matte. Att plugga har känts som en enorm uppförsbacke. Vi har trott att han måste läsa in minst 8 grundskolebetyg inklusive matte, svenska och engelska för att kunna ta sig framåt i livet.

I veckan var jag och Calle och träffade en studievägledare på kommunens Komvux. Då fick vi veta att det räcker med att Calle läser in grundläggande svenska (alltså grundskolans/åk 9-svenska) för att vara behörig till väldigt många yrkesutbildningar på Komvux.

Varför har ingen sagt det?! Ingen har under alla dessa år sagt ”Ta det lugnt! Lägg fokus på att må bra! När du har fyllt 20 år kan du gå på Komvux och läsa in svenska och sen öppnas möjligheter”. Hade någon sagt så och informerat oss om det hade kanske Calle till och med läkt snabbare och kommit tillbaka till skolan för längesen. Tanken på att behöva läsa in massor av grundskoleämnen har känts helt omöjlig. Detta är information som behöver nå alla hemmakämpare som är mitt i kampen!

Nu är målet att Calle ska läsa svenska på halvtid. Jag hoppas innerligt att han orkar det och nu ser fler möjliga vägar.

17 kommentarer

Under Förståelse, Hemmasittare, Skola

17 svar till “Varför pratar ingen om alla möjligheter?

  1. Lisa K

    Vad fint! Jag håller tummarna.

    Gilla

  2. Verkligen helt otroligt, ja, varför sa ingen det till er?! Jag tar med mig detta nu när jag hanterar oron runt min yngsta som har mycket skolångest. Tack🙏❤️

    Gilla

  3. honungsvargen

    Hej! Såå viktigt att detta når ut! Visste inte heller det, så är tacksam att få läsa det nu iom att jag har en snart 17-årig dotter i liknande sits som din Calle. Inga betyg från gymnasiet, inskriven på IM, men inte öht i skolan sedan septemeber….
    Tack!! Allt gott /Petra

    Gilla

  4. Det är väldigt tråkigt att skolan gått från en läroanstalt till sorteringsmaskin. Passar du inte i mallen är det dig det är fel på.
    Tråkigt att det tagit så lång tid att få reda på men att det nu finns ett hopp att kunna komma framåt.

    Gilla

  5. Ellinor Fredriksson Rundlöf

    Hej
    Har en 15årig dotter i samma situation. Hon har selektiv mutism vilket gjort skolan jobbig o det kan finnas autism också men det är inte uträtt. Hon har haft det jobbigt i skolan men det är nu i 9an med betygshets o större allt krav som hon klappat ihop. Efter jul har hon varit 1 dag i skolan. Efter digitalt möte om gymnasieskolevalet knäcktes hon helt. De fick det att låta som att hon iprincip var utan framtid. Men så är det ju inte.
    Hörde dig på Funka olika bloggen o kände igen oss. Allt du säger där stämmer med oss. Vi har också nu varit i kontakt med en väldigt klok psykolog o för första gången på länge känner jag lite hopp nu. Vi behöver helt ändra vår hantering av detta så det blir bättre för henne. Det går ju inte att pressa mer när det är stopp o det hon säger till oss är ju att det är stopp nu.
    Tack! Hälsningar Ellinor

    Gilla

  6. Håller så mycket med dig om detta! Varför säger ingen att det går att ta igen skolan senare? Att man kan få många chanser, så länge man bara orkar och inte slutar hoppas. Reagerade på det redan när min son gick på högstadiet ca 2010. All denna press som han inte hade en chans att klara, som bara gjorde honom alltmer trängd. Krasch efter krasch. Försök efter försök. Men nu är han 29 år och i vår kommer ser det ut som om han äntligen kommer att få gymnasiebehörighet tack vare folkhögskolan! Det här är hans sjunde försök att klara gymnasiet (2 gånger på vanligt kommunalt, 1 gång p LSS-internat och sen 3 olika folkhögskolor). Men den här gången, på den 4:e folkhögskolan tror jag banne mig att han kommer att klara det.

    Gilla

  7. Lena B

    Ja, kunskap går alltid att ta igen men en ångestfylld barndom är svår att reparera. Många verkar som vuxna hitta en fungerande läroplats på anpassade folkhögskolor. Sorgligt att de ska behöva vänta tills dess, bara.

    Gilla

  8. Kristin Nyman

    Tack för du delar. Att lyssna på barnen/ungdomarna och föräldrarna och få till en samverkan hade varit så bra för alla. Istället för lidande och kämpande. När ska Skolsverige vakna, undrar jag som utbildad lärare. Jag klarade inte av att arbeta i grundskolan pga all stress. Har hamnat på en folkhögskola och där får människor en andra chans vilket känns fantastiskt!

    Gillad av 1 person

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.