Etikettarkiv: utflykt

Schemabrytande aktiviteter

Som både NPF-förälder och pedagog känner jag mig väldigt skeptisk till schemabrytande aktiviteter. Det vill säga aktiviteter som inte följer det vanliga schemat såsom t ex utflykter, faddringsdagar, idrottsdagar osv.

Det är oerhört viktigt att dessa aktiviteter är anpassade och väl förberedda. Vissa elever behöver bildstöd för att kunna följa med/delta, andra elever kanske faktiskt inte ska följa med/delta.

För alla våra barn har det nu kommit information inför sista skoldagarna. Det är utflykter och andra aktiviteter nästan varje dag.

Det är likadant på den skola jag arbetar på. Klasser åker hit och dit. Detta kan bli väldigt rörigt för vissa elever och det kan vara svårt att få till ett fint avslut på terminen.

För E så är det schemabrytande aktiviteter varje dag nästa vecka. Det finns inte en chans att E fixar det. Det kommer att bli hemmadagar för att spara energi och undvika känslan av misslyckande. Vi har frågat E om det skulle gå att följa med på något men E blir jättestressad.

Tänk vilken tur jag har som har dessa fantastiska barn som lär mig så mycket. Alla dessa tankar ska jag ta med mig i mitt jobb. Schemabrytande aktiviteter bör inte klumpas ihop och de måste förberedas noggrant.

6 kommentarer

Under Diagnos, Stress

Dagens prövningar

wpid-fb_img_1437577600128-1.jpg

1. Få i C frukost. C är aldrig sugen på något på morgonen men är ändå väldigt hungrig. Om hen inte får i sig något kan det bli kaos.

2. Få C att ta sin medicin. Det går bra vissa dagar, andra dagar gör C stort motstånd.

3. Få C att borsta tänderna. Hen tycker att det gör ont att borsta tänderna. Framförallt på morgonen. Ibland får hen ta ett tuggummi istället så vi slipper tjata och bråka.

4. Få C att ta på sig rena underkläder utan tjat.

5. Få ut C ur huset. Idag skulle vi på utflykt. Vi skulle vara borta ca 6 timmar från stugan.
Vi har förberett C på detta i flera dagar.
Det gick ovanligt bra idag. 😄

6. Få C att ”hålla ihop” på utflykten. Hen låter, springer, klättrar på tokiga ställen, stör syskonen på olika sätt… Vi måste ju säga till C. Då känner sig C dålig och misslyckad. Vi måste peppa C och lugna C.

Om man läser ovanstående punkter kan man tänka att det där är ju normalt för ett litet barn. Men C är 13 år. Vi har väntat på att det ska bli lättare med C, men det blir bara svårare och svårare med åldern. Kraven på att passa in ökar. Ibland kan jag känna en stor sorg över detta. C kommer att få kämpa hela livet på olika sätt. Mer än andra människor. Och hen kommer att behöva vårt stöd länge.

Jag kan tycka att det är en svår balans. Vi måste ha förståelse och peppa C men vi måste också fostra och lära C. Hen är tonåring nu. Ibland är det svårt att veta om beteenden beror på diagnosen eller om det är ren tonårstrots. C fick sin diagnos ganska nyligen.

Idag har vi gjort allt ovan och på det stora hela har det gått bra. Vi får inte ha för höga förväntningar. Vi kan inte sträva efter perfekt.
Jag är nöjd! :mrgreen:
Postat med WordPress för Android

Lämna en kommentar

Under Diagnos, Rutiner, Semester