Hela familjen behöver vila!

Det är inte lätt för C...

Det är inte lätt för C…

Ibland känner jag bara ”Låt oss vara ifred!”. Skolpliktspressen känns hård. C är fortfarande trött men blir stressad tillbaka till skolan för det är ju i skolan alla barn ska vara. Kan inte C få läka i sin egen takt? Bara låta hen vara ifred ett tag. Låta hela vår familj vila! Vi behöver det! Om skolpressen inte hade funnits hade vårt liv varit så mycket lättare just nu.

Idag var jag på mitt tredje samtal hos psykologen. Jag bara öser ur mig när jag träffar henne. Det är skönt men jag är helt slut efteråt. Idag sa hon:
”Men du och din man behöver ju hjälp! Avlastning! Finns det inte någon som kan hjälpa er? Kommunen?”

JAG VEEEEET ATT VI BEHÖVER HJÄLP!!! Men hur? När jag kontaktade LSS-handläggaren i kommunen så sa hon att de inte kan hjälpa oss med det vi behöver hjälp med. Vi vill ha någon som följer C till skolan. Hon sa att de kan fixa ett korttidsboende på helger åt C. DET vill jag inte! Denna eviga onda cirkel…

Psykologen tryckte återigen på vikten av att maken och jag tänker och gör lika gällande barnen och att vi måste försöka fortsätta visa barnen uppskattning och glädje fast vi är trötta. Inte visa ointresse för det barnen brinner för. Jag försöker allt vad jag kan att ge mina barn positiv uppmärksamhet och vara lugn (låg-affektiv) och tålmodig. Men ibland är det så svårt!

Idag när jag kom hem från psykologen fixade jag lunch till C och 10-åringen som hade suttit vid datorerna hela dagen (6-åringen kommer hem från landet i efm). Efter det sa jag till C att hen måste gå en promenad innan hen får sätta sig vid datorn igen.

C ville inte gå ut. Inte oväntat direkt! Jag föreslog en runda runt några kvarter. C gick med på det. Men sen när hen skulle gå sa hen:
”Jag går bara ett kvarter!”.
”Det är en lite väl kort promenad”  sa jag.
Då började C ”psyka” mig.
Hen sa:
”Jag ska gå ett kvarter. Säg ja!”
”Jag vill att du går längre men jag hör vad du säger”
svarade jag.
C lade sig på golvet och skrek:
”Jag går ETT KVARTER! ETT KVARTER! Säg JA!!!”
”Jag tycker att det är för kort. Du behöver mer frisk luft!”
”Säg JA! Säg JA! Annars ligger jag här och skriker! Säg JA!!!”
”Jag hör att du säger att du ska gå ett kvarter. Gå nu då!”
”Men säg JA då! Säg det!”
”Jag tycker att du ska vara ute längre har jag sagt! Gå nu!”
”Säg JA! Säg det nu bara! Säg JA!
”JAAAAAAAAA! Gå nu!”
”Nej, säg bara JA!”
”JA för i helvete!”

Jag lyckades inte alls vara låg-affektiv. Ibland kryper den ungen innanför skinnet på mig. Jag blir tokig! När hen kom hem efter ett kvarter kom hen in i köket och kramade mig och sa ”Förlåt mamma!” Jag sa också förlåt. Det kändes bra.

Balansen är så svår. Jag vill hjälpa C men jag vet inte hur…

Hela vår familj behöver vila!

Annonser

5 kommentarer

Filed under Diagnos, förälder, Hemmasittare, Kommunikation, Stress

5 responses to “Hela familjen behöver vila!

  1. Camilla

    Ja fy ! Det här med att vilja hjälpa men inte veta hur usch ! Känner så igen det här med att slänga sig på golvet o skrika det man skall säga… Jag måste börja om skriker min dotter o jag försöker o försöker vara lugn men skriket gör att jag måste hämta hörselkåporna o sen komma ihåg vad jag sade exakt onnan jag kanske höjde rösten lite det är sååå ansträngande o hur är set inte då för dottern. Hon har blivit väldigt mer ful i munnen o jag försöker säga att det där är inte ok men jag tror set inte går in…. När hon lugnar sig ( kan ta väldigt lång tid o då har vi missat det vi ev skulle iväg till så säger jag. Att jag tycker hon ska be om ursäkt för alla fula ord hon kallat mig men det går inte in ibland får jag ett Mjau som jag tar som ett förlåt😁 hon har aldrig aldrig bett mig om ursäkt även om kag många gånger ber om irsäkt för att jag höjde rösten eller lämnade henne på rummet flr en kort stund för att lugna mig!!! Att vara lugn är inte det lättaste i en sådan situation vi många gånger befinner oss i , man vi gör vad vi kan !! Kramar till er o kämpa vidare men när man känner att ”verktygslådan ”är tom är det sååå svår.

    Gilla

  2. Pingback: Att tappa fotfästet | supermamsen

  3. helenagallacher

    Lite gammalt inlägg men ändå. Tänkte på att ni behövde nån som följer c till skolan. Precis vad vi fick strida för med våran C. Fick beviljat via sol istället då lss är så otroligt snäv o inte kan bevilja mer än de väldigt specifika insatser som de har. Nu har det ändå inte blivit att nån följer honom men på grund av att vi la det på is ett tag då det gick bättre. Men tänkte bara tipsa om det om ni inte redan kollat av det☺

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s