Vi är flera

wpid-fb_img_1438796432551.jpg

Här på min blogg kan jag vara mig själv!

När jag började blogga tänkte jag mest att det var ett sätt för mig att bearbeta allt. Lite som terapi. Men också en dokumentation över hur vi har det.

Jag skapade Facebook-profilen ”Supermamsen Aspergerbarn” för att kunna vara anonym och vara med i olika grupper på Facebook.

Nu märker jag att min blogg har fått en högre funktion än jag från början trodde. Jag har några läsare varje dag. Till och med några följare (välkomna!).
Jag har fått några kommentarer på bloggen och även ett par meddelanden till ”Supermamsen” på Facebook.
Det är inte så att jag jagar ”likes” eller följare  (även om det är jättekul!).

För mig fyller bloggen nu en högre funktion. Jag är inte ensam. Jag har hamnat i ett sammanhang där flera har det som jag. Jag behöver inte upprätthålla Fasaden. Jag kan skriva om hemmasittande, syskonbråk, medicinering, psykologer och diagnoser. Jag kan vara jag.

Det är skönt att veta att ni (några av er i alla fall vet jag) har det lite som jag. Ni vet vad jag pratar om. Ni känner igen er. Någon av er har skrivit att ”det skulle kunna ha varit jag som skrev det där!”.

Ni är några som också har en oro som kommer krypande mer och mer (och oron har redan gnagt lite hela sommaren). Ni är några som känner en enorm press gällande skolstart och skolplikt. Ni är några som vill veta HUR ni ska kunna hjälpa era barn. Ni är några som ifrågasätter er själva och undrar vad ni har gjort för fel? Vad ni kunde ha gjort annorlunda. Ni är några som älskar era barn så att hjärtat krampar och ni önskar av hela era hjärtan att ni kunde fixa så att allt bara blev bra. Ni är några som känner en enorm frustration och en besvikelse  på skolan. Ni är några som är lite avundsjuka på andra som har det lite lättare i livet. Ni är några som tycker att livet ibland är lite orättvist.

Ni är några som har det lite som jag. Det ger lite stöd i allt det svåra. Och vi behöver alla stöd ibland!

Postat med WordPress för Android

Annonser

8 kommentarer

Filed under Diagnos, Hemmasittare, Kommunikation, Skola, Stress

8 responses to “Vi är flera

  1. Vet du vad? Vi är många… 🙂
    Såg din profil i AS-gruppen på fb och hamnade därför på din blogg. Jag har två barn av fyra med diagnos. Min 22-åring har AS. Min 10-åring har AS, hyperaktivitet och tics. Min 13-åring står inför utredning.
    Visst är det trösterikt att inte vara ensam?
    Kram Helena

    Liked by 1 person

  2. Hej
    Att tro att man är ensam är tufft. I min bekantskapskrets har ingen det som jag. Därför blev det så skönt att hitta dessa olika grupper med människor som också vet hur det är. Det är skönt att utbyta erfarenheter och tankar. Skönt att få pepp och en cyberkram.
    Men det är verkligen sorgligt att vi är så många…
    Kram!

    Gilla

  3. Pingback: Bra magkänsla! | supermamsen

  4. Pingback: JAG? | supermamsen

  5. Pingback: Röran i skolan | supermamsen

  6. Pingback: En dag i taget | supermamsen

  7. Pingback: ”Hur orkar ni? Vilket stöd och vilken hjälp får ni som föräldrar?” | supermamsen

  8. Pingback: Jag måste tänka om! | supermamsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s