”Imorgon ska jag gå!”

Jag ger allt!

Jag ger allt!

Mina tårar rinner. Har precis tittat på ett program på SVT2 som heter ”Världens fakta: Tvångssyndrom”. I programmet fick man se olika personer med stora tvång. Det var flera som hade svårt med smuts vilket ledde till behandling som gick ut på att konfrontera och möta sina rädslor. Att sakta mer och mer våga ta i smutsiga saker, inte tvätta sig i två timmar efter en kram osv. Intressant program! Och så sorgligt. På slutet blev det i alla fall en seger för en kille. Han kramade sina föräldrar för första gången på flera år. Där av mina tårar.

Även idag är C hemma. Det gick bara inte. C säger hela tiden ”Imorgon ska jag gå! Jag vet att jag kan imorgon! Bara jag får vila idag!”. C skjuter hela tiden upp sin fara. Hen vill inte möta den. Hen vågar inte, orkar inte, pallar inte… Undviker faran till varje pris.

Jag har försökt förklara för C att hen inte kommer att vakna en morgon och känna ”Idag kan jag gå till skolan utan problem!”. C måste möta sin rädsla och ta sig dit TROTS att det känns jättejobbigt. Om C inte utmanar sig själv så kommer det inte att bli bättre.

När C är hemma vill C sitta vid datorn hela tiden (”Bojen”) för att slippa tänka. Jag tycker att C spelar alldeles för mycket. Jag sa till C att idag får C spela först efter lunch. C bröt ihop helt och hållet.
Efter ett tag kom C till mig och sa:
”Om jag får spela nu så lovar jag att gå till skolan imorgon. Annars får jag ha helt datafritt en hel vecka. Du vet att jag inte vill ha datafritt så då kommer jag att gå imorgon!”.

”Men är du säker på att du vill göra så? Vad händer om du känner som idag. Att du bara inte KAN komma iväg… Ska jag ge dig datafritt då ändå?” undrade jag.

”Jag kommer att gå imorgon! Jag klarar det!”
svarade C och gick och satte sig vid datorn.

C sa samma sak igår om idag. Men då hade vi inte ”villkorat” något. Jag vet inte om detta är bra. Den psykiska pressen på C är enorm. Undrar om hen kommer iväg imorgon…? Det återstår att se. Bakslagen suger musten ur mig….

Imorgon är en annan dag.

Annonser

9 kommentarer

Filed under Ångest, Dator, Diagnos, Hemmasittare, Skola

9 responses to “”Imorgon ska jag gå!”

  1. Linda Nilsson

    Samma sak för min pojk idag. suger musten ur en att se dom så nere o att se dom ”misslyckas” varje dag. Sonen. Får mer o mer ångest över att han ej kan. Rädd att han ska falla djupare ner i depressionen igen. Stor stor kram till dig. Jag vet hur du har det o känner med dig. Så underbart att lösa din blogg då du sätter ord till hur jag känner när jag ej kan det själv. Tack för det du skriver.

    Liked by 1 person

  2. Tack! Vad glad jag blir av att mina ord kan hjälpa någon annan ☺
    Jag önskar så att vi alla kunde få ett genombrott och lite flyt i tillvaron.
    Många styrkekramar till dig också!

    Gilla

  3. Christina

    Dina ord är mina ord. Känner igen allt i detalj. ”Imorgon skall jag gå”, sedan blir det morgon och det går inte. Ångest. Jag vet inte vad jag skall säga, men jag känner med dig. Vår C har inte varit i skolan måndag-onsdag. Tisdag var vi dock på Bup hela fm och han fick vara hemma på em. Fick igår ett anpassat schema från skolan nu, 2 lektioner om dagen till en start, inga läxor. Han gick idag! Det är svårt detta med ”villkår”, men vi har sagt att om han går till skolan enligt anpassat schema då får han spela dator efteråt. Om han inte går då släcker vi internet och tar datorsladden och han får den igen efter att han har varit på sina 2 lektioner. Han har gått med på detta.
    Det kommer att bli dagar där han inte går och det kommer att bli skrik när han inte har internet/dator, men vi kommer vara konsekventa. Vi försöker också minska spelandet, vi märker att han faktisk mår lite bättre om han inte spelar för mycket. Senaste veckan har han lagat mat 3 gånger och varit jättenöjd.
    Jag tänker ofta på hur det går (OM DET GÅR) att hitta ett lugn i denna berg och dalbana. Jag kämpar med det, försöker meditera, gå promenader.
    Stort kram.

    Liked by 1 person

  4. Åh vad roligt att din C är i skolan idag!

    Och dina ord är mina ord. 😉 Vi är verkligen många som kämpar.

    Tack! Jag snor din idé rakt av. Det kändes lite hårt med en vecka. Bättre att få datatid igen när hen varit i skolan en dag.
    Vi får se hur det går imorgon.
    Kram!

    Gilla

  5. Pingback: Ond cirkel | supermamsen

  6. Pingback: Nu bygger vi! | supermamsen

  7. Pingback: Självkänsla | supermamsen

  8. Pingback: Curlar jag? | supermamsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s