”Gör vi på ditt sätt kommer jag aldrig att komma iväg till skolan!”

wpid-20150903_111411.jpg”Gör vi på ditt sätt kommer jag aldrig att komma iväg till skolan!” skriker C till mig idag med arg röst och bestämd blick. Är det ett hot eller är det ett konstaterande? Är det manipulation? Ibland känner jag mig så lurad av den ungen.

Det blev bara 30 minuters skoltid på hela veckan för C (inte så bara egentligen för det var kämpigt att lyckas med dessa 30 minuter…).

Men mycket hemmatid blev mycket speltid. Så igår pratade jag med C och vi bestämde att idag får C börja spela först efter kl. 14. Och C måste följa med ut med hunden. Kommande vecka (vardagarna) får C börja spela efter kl. 12 på dagarna. Och gå ut en liten promenad med hunden som vi passar. C var positiv till allt detta igår. C sa att hen förstod och höll med om att det har blivit lite väl mycket spelande.

Idag är en annan dag. C är arg för att hen inte får spela. C skriker att jag förstör hens liv. Att jag vill att hen ska må dåligt (inte första gången C säger så till mig 😦 )

Jag påminner C om vad vi bestämde igår och att C var med på vår ”deal”. C skriker att hen mår dåligt idag om hen inte får spela! Att hen måste få spela för att slippa tänka på skolan. Att om C får spela lovar hen att gå till skolan imorgon. Om vi gör på mitt sätt kommer C aldrig att gå till skolan igen säger hen! Är det ett hot?

Jag har läst väldigt mycket om hur sköra dessa barn är. Hur trötta och utmattade de är. Jag vet att C är trött och mår dåligt. Men när C skriker på mig, knuffar mig och gormar att det är jag som gör så att C mår dåligt, att jag VILL att C ska må dåligt! Då känner jag mig ändå manipulerad och lurad…

Jag vill att C ska lyckas! Jag blir tokig på denna svåra balansgång!

Jag står fast vid speltid efter kl. 14 idag. Vacklar kring hur vi ska göra med kommande vecka…
Vad är rätt? Vad är fel? Vad är lagom? Vad är ångest? Vad är tonårstrots? Vad är vad???

C mår inte bra. DET VET JAG. Jag vet också att barn mår bra av att föräldrar är konsekventa och håller det som har bestämts. Jag tror också att det är viktigt att vi försöker begränsa tiden vid datorn. C spelar ju nästan 8-10 timmar/dag om C får det.

Men om jag håller hårt på det vi bestämde stjälper det C då? Kommer C att vara hemma hela veckan på grund av det? Och om C är hemma är det trots då? Eller är det en oförmåga att gå för att C har blivit trött av all skoloro som hen har fått av att inte få spela och slippa tänka…? Om C inte får spela är det ett straff då? Eller är det en konsekvens?

”Barn gör rätt om dom kan!”
”Barn behöver konsekventa föräldrar!”
”Visa barnet vem som bestämmer!”
”Var inte för hård!”
”Barnet är utmattat! Låt det ta tid!”
”Ni måste sätta upp mål för barnet!”
”Pressa inte barnet för hårt!”
”Barnet går till skolan när hen känner att hen kan!”
”Försök se till att barnet är i skolan en liten stund varje vecka!”
”Låt inte barnet spela för mycket på datorn!”
”Dataspelande kan vara bra! Det är ett sätt för barnet att behålla kontakten med kompisar…”

Vilken snurr! 😉

Annonser

3 kommentarer

Filed under Ångest, Dator, Diagnos, Hemmasittare, Skola

3 responses to “”Gör vi på ditt sätt kommer jag aldrig att komma iväg till skolan!”

  1. Pingback: En dag i taget | supermamsen

  2. Pingback: Det är lite väl mycket nu… | supermamsen

  3. Pingback: Familj i kris | supermamsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s