I Lärarnas Riksförbunds tidning ”Skolvärlden” publicerades igår den 27 januari en artikel med rubriken ”Jobbiga föräldrar” – ett nytt riskområde”. Sofia Stridsman har skrivit artikeln och den kan du läsa här.
Jag blev väldigt upprörd när jag läste rubriken. Artikeln belyser lärarnas allt större arbetsbörda och att föräldrar som hör av sig för mycket och förväntar sig snabb respons från skolan har en stor del i det. Från artikeln: ”Enligt Adam Jansson, arbetsmiljöinspektör och projektledare på Arbetsmiljöverket, har mängden e-post, sms och telefonsamtal från föräldrar till rektorer och lärare ökat de senaste åren. Det rör sig ofta om negativa synpunkter som vårdnadshavarna vill ha omedelbar återkoppling på.”
Jag kan förstå att lärarnas arbetsbörda är stor. Jag tycker inte heller att lärarna ska bli kontaktade på sin fritid. Jag tycker också att vi måste respektera och lita på lärarnas kompetens. Jag kan hålla med om att vissa föräldrar kanske mailar om ”onödiga” saker som man kanske kan ta när man lämnar eller hämtar sitt barn.
MEN om jag märker att mina barn inte mår bra, om jag märker att skolan saknar kunskap och inte möter mina barn på rätt sätt, om jag känner att skolan måste informeras om mitt barns dagsform. Då kommer jag att göra det. FÖR MINA BARNS SKULL!
Kalla mig inte jobbig förälder! Kalla mig engagerad!
Engagerad är inte heller rätt ord. Jag ser det som att vi samarbetar. Hem och skola. Två delar. Två världar. En enhet. Tillsammans gör vi skillnad.
GillaGilla
Absolut! 👍 Det är klart vi ska samarbeta. Det är det viktigaste som finns för barnens skull. Barnen behöver veta att vi är eniga och att vi föräldrar har förtroende för skolan. Dock känner jag mig kritisk till rubriken som känns lite kränkande och nedlåtande då det enda många föräldrar vill är att skapa goda förutsättningar för sina barn.
Sen finns det garanterat föräldrar som är lite väl ”på”… DET är en helt annan sak.
GillaGilla
Ping: Tack! | supermamsen
Ping: Bemötande | supermamsen