Dessa låsningar… :(

Idag vaknade C helt feberfri men ville ändå inte följa med ut i backen så vi andra gav oss iväg.

Solen har visat sig en hel del idag. Så skönt! Jag har kanske fått några nya fräknar. 🙂

Lunch skulle vi äta på restaurangen i backen idag. Jag ringde C och hen kom dit och åt med oss. Under lunchen framkom det att det inte bara var att C känner sig trött. C sa att hen också börjar tycka att det är svårt att lämna stugan. 😯 Dessa låsningar förstör så mycket för C. Jag vet att C kommer att känna sig ledsen över att ha missat skidåkning när vi kommer hem.

C sa också att det känns jättejobbigt att hens favoritbacke  (med hopp osv) är flyttad. Vi kanske borde ha kollat upp att allt var som det brukar här innan vi åkte. Då hade vi kanske kunnat förbereda C på förändringen. Men om C hade vetat om förändringen kanske det hade lett till en låsning hemma istället så vi inte alls hade kommit iväg. Så svårt att veta!

Jag tycker fortfarande att det är så ovant att vi måste tänka på sånt gällande C. Förr var C mer flexibel.

Efter lunch åkte jag med 6-åringen och 10-åringen. Maken gick till stugan för att byta skidor och lyckades faktiskt få med sig C ut i backen. De åkte för att byta till ett fjärde par pjäxor åt C.

Vi åkte alla till den nya hoppbacken som ligger en bit bort. Vi tänkte att vi kan hjälpa C vänja sig vid backen så att det känns bättre. Tyvärr tyckte inte C att de nya pjäxorna var sköna dom heller. Dessutom  ramlade C och har nu ont i svanskotan. Så det blev inte så mycket skidåkning för C idag heller.

Jag är trött i benen och har lite ont i en fot. Men jag åker ändå. För C är det som att fötterna/svanskotan tar över och hen kan inte tänka på något annat och bortse från det jobbiga.

Jag önskar att jag visste hur jag skulle kunna hjälpa C med låsningarna…
Om ni har tips får ni gärna dela med er!

Postat med WordPress för Android