Syskonbråk

Jag blir tokig på allt tjafs mellan barnen. De kan inte låta bli att reta varandra. ”Råka” trampa på tån, knuffa till, vifta med något i ansiktet, slå om TV:n, springa in på toa före syskonet som precis skulle dit, stänka lite med blöta händer, sno platsen i soffan eller matbordet, ta syskonens chips, snabbt sno sista bullen, pilla lite, retas lite, rita ett streck på det sista vita ritpappret som syskonet precis skulle ta, ta just den röda pennan som syskonet sträcker sig efter, snabbt slänga fram foten i soffan där syskonet skulle sätta sig, slänga fram benet när syskonet ska gå förbi…Det händer något mer eller mindre hela tiden. Det är som att basen i deras umgänge är retsamhet och sen ibland kan något fungera en liten stund. Det borde vara tvärtom!

Jag vet inte hur många gånger vi har försökt prata med barnen om detta. Vi har gjort familjeregler tillsammans som alla har skrivit under. Inget hjälper.

C mår ju bättre nu och det är helt underbart. Däremot så medför det mer tjafs eftersom C är mer med oss istället för vid datorn. C är ofta en ingångsättare och hen låter väldigt mycket, just nu genom vissling, vilket driver alla till vansinne. C slutar inte när vi ber hen. Detta sätter ofta igång bråk mellan C och 11-åringen.

Om syskonen ömsesidigt busar med varandra och någon av dem vill sluta, och säger till, så lyssnar inte de andra. Framförallt inte C och 7-åringen. C fortsätter med argumentet ”Hen var ju med på det!”. Sen att syskonet i det läget både gråter och skriker gör ingen skillnad.

Paddan kan ligga på ett bord. Någon av barnen kan säga ”Jag ska spela på paddan lite!”. Då rusar något av syskonen fram och tar den för att retas. Den som ville ha paddan hinner bli riktigt sur innan syskonet lämnar över den.

Om jag och maken säger ”Dags att duscha! Vem duschar först?” Så skriker alla barnen ”Inte!”. Sen kan 11-åringen  (oftast) säga ”Okej, jag kan duscha först!”. Då brukar C ibland skrika ”Nej! Jag!” och springa före och låsa. Då blir det givetvis bråk. Om vi föräldrar bara bestämmer vem som ska duscha först brukar det inte heller fungera. 

Här på landet finns det två hus. Mina föräldrar bor i det ena och vi i det andra. När även min syster med familj är här samtidigt som oss så bor de i stora huset med mina föräldrar (de bor i lilla huset om vi inte är här). Båda husen är självförsörjande. I vårt hus, som är ca 40 m2, finns det två små sovrum. Jag, C och 7-åringen sover i det ena och maken och 11-åringen i det andra. C vill ha på fläkten när vi ska sova men det vill absolut inte 7-åringen så då blir det tjafs om det. Det är ett jättefint hus men vi är väldigt mycket inpå varandra. Soffan är inte så stor. 

C har ätit i stora huset med mina föräldrar några gånger och hen väljer ofta att gå till deras hus och sitta där med mobilen. Min mamma och pappa är väldigt hjälpsamma och har sysselsatt barnen med både krocket, kubb och ett par turer med båten. Vi är så tacksamma för deras hjälp! ❤

Syskonbråken leder ofta till att maken och jag blir på dåligt humör. Och så slutar det med att vi bråkar med varandra. Suck… Det tar så mycket energi.

Igår skulle vi spela kubb. Det blev vår familj mot mina föräldrar och min syster med man. Vårt lag var inte helt konfliktfritt om man säger så. C tycker om att pika dem som missar. 11-åringen blir snabbt sur.

Maken och jag brukar skoja om att vi har en motståndsrörelse i huset bestående av våra tre barn. Det är alltid motstånd när vi ska göra saker. 

11-åringen är väldigt arg på C för det mesta och reagerar starkt på allt C gör. Om C säger en kommentar kan 11-åringen säga ”Typiskt den där jävla autismungen!”. Så elakt av 11-åringen. C verkar som tur är inte bry sig utan kontrar snabbt med något minst lika elakt. Vi har pratat många gånger med 11-åringen om att hen inte får säga så.

Skolstarten närmar sig. C börjar den 18/8 och syskonen den 22/8. C säger att det ska bli skönt att börja skolan och jobba ikapp. Hen uttrycker ingen oro alls. Än… Tvärtemot förra sommaren då C fick panik och ångest när skolan kom på tal. Jag känner att jag börjar tro och hoppas väldigt mycket nu. För mycket? 

Syskonen kan ha roligt tillsammans ibland och hitta på saker som faktiskt fungerar. Jag blir så glad när något fungerar ett tag. Kurragömma eller kull brukar gå ett tag, Pokémonpromenad, krocket, bada… Men det gäller att vara i närheten. Plötsligt spårar allt ur… 

Jag vet att alla syskon bråkar med varandra men jag hör av vänner att deras barn inte bråkar riktigt lika mycket som våra. Det är först nyligen som 11-åringen vågar vara hemma själv med C. Förr var 11-åringen rädd för C när de var ensamma i huset. Vi kan fortfarande inte lämna alla tre barnen hemma själva med varandra. Det är mindre fysiskt mellan barnen nu men det förekommer fortfarande en del knuffar, sparkar och slag.

Jag har en syster som är tre år yngre än jag. Vi har givetvis haft våra duster genom åren. Vi är både lika och olika till sättet. Min syster är en av mina allra bästa vänner. Jag kan prata med henne om allt. Mitt i allt kaos vi lever i hinner vi inte ses jätteofta. Men jag vet att hon finns där och jag uppskattar att jag har henne väldigt mycket. Mer än hon tror ❤

Jag hoppas att mina barn i framtiden kan få en fin relation med varandra!   

Annonser

7 kommentarer

Filed under Diagnos, förälder, Syskon

7 responses to “Syskonbråk

  1. Ja jisses vad jag känner igen mig..
    Stor kram till er!

    Gilla

  2. Camilla

    Kram och jag håller verkligen tummarna för att hösten kommer bli bra. Själva har vi haft en ok sommar med verkligen lugn och anpassat. men igår fick jag ett bryt när dottern slocknat efter ett av de värsta utbrotten på länge. Inte så konstigt kanske då jag hämtade henne från ett ridläger som hon varit på 1 vecka. Hon fyller snart 12( 3:e året och det är kors i taket att hon mäktar med) men hon vill dit och inte ha någon kompis härifrån utan bara de som hon träffat tidigare på lägret och inte träffar annars. Vi har haft en härlig vecka med syskonet och bomull har legat runt vårat hus ,,, Ja du förstår vi älskar ju våra speciella barn men en paus gör gott för alla ibland. Ialla fall så va det mysigt att få hem henne och jag vet ju att nu är det låga krav som gäller så vi åt gott och hon fick ligga ifred med IPad under filt och jag fick tom henne att tvätta håret….(inte gjorts på lägret så klart) men inte hela kroppen utan jag fick tvätta det över badkarskanten och duscha kroppen skulle hon göra i morgon. Några småutbrott när jag sade något fel men annars ok. men när vi skulle lägga oss blev hon så arg för vad kommer jag inte ens ihåg. Så här i efterhand skulle jag naturligtvis påbörjat läggning tidigare men vi satt i soffan o tittade på film eller nja jag tittade och hon hade ipad o tittade ibland. Ialla fall så förberedde jag tandborsten och skulle gå in med den i sovrummet då skrek hon och va helt okontaktbar . slängde grejer och ja va helt rabiat jag mota in henne i vårat sovrum och fick över henne kedjetäcket hon hade fått en melatonin ca 40 min innan, och där skrek hon tills hon till slut somnade. Då satte jag mig i hallen och tårnarna kom . alltså fy fan jag hade längtat och så blev det så här. jag ville ju få ha det bra första kvällen iaf sen blev jag irriterad på mannen som va borta just i dag och över natten med vår son och tyckte att hur fan kan han planera så dåligt. Jag behövde honom ikväll. Ja du vet ju att det går ut över maken när det skiiter sig men jag kände mig så besviken på allt Fuck you all liksom (ursäkta för ordvalen men det va vad jag kände och ville skrika )
    Nu är jag på kontoret och försöker jobba igen lite, men gick in på din blogg och så kom allt . Nä nya tag igen be strong be strong

    Gilla

  3. Hm, plötsligt kändes det lite enklare på något vis, alltså att ha bara ett hemmaboende barn. Men många minnen dök upp från när sonen också bodde hemma, exakt samma problem med tjafs, bråk och avundsjuka, så jag vet hur det är 😦

    Gilla

  4. Pingback: Att träna på att vara flexibel | supermamsen

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s