Lycklig!

20160627_095434.jpg
Efter den här midsommarhelgen känner jag mig faktiskt lycklig!
Jo, vi har det fortfarande jobbigt och ingenting är självklart. Allt är skört. Ett av våra barn har varit hemma från skolan i mer eller mindre två år och har sina svårigheter. Mina andra barn är också påverkade av situationen. Och även jag och maken såklart!

Men… I helgen har jag känt mig lycklig! Jag har kunnat putta bort oron inför Cs skolbyte i höst och för 11-åringens mående.

I torsdags när vi skulle åka till landet höll det på att gå åt pipan. C fick en låsning. Men det löste sig! Mycket tack vare att maken och jag försökte hålla oss lugna på utsidan trots att vi bubblade av oro inuti. Vi hade en jättefin midsommar. På själva midsommarafton fick vi äta inne men vi kunde vara ute en hel del för det regnade inte. På midsommardagen var det en helt underbar dag med strålande sol och bad.

Förra sommaren mådde C inte bra. C fick en rejäl ångestattack när vi var iväg en vecka i en lånad stuga. Sen när vi var i vår egen stuga fick vi dela upp oss. Maken fick åka hem tidigare med C för hen mådde inte bra på landet. Om jag hade vetat då hur vi skulle kunnat hjälpa C hade vi nog gjort annorlunda förra sommaren…

I julas när vi var på landet gick det bättre. Vi hade med oss en bärbar gamingdator till C som ”reservutgång”. C åt med oss under julen men spelade en hel del.

Den här helgen hade vi också med oss gamingdatorn. Men C har VALT att umgås med oss! C gick en promenad med oss, följde med och plockade blommor till midsommarstången, åkte båt med sin morfar, C har valt att äta alla måltider med oss, C har badat och lekt med sina syskon och sin lilla kusin…

20160627_095426.jpg

C mår bättre nu! Det märks på så många sätt!  Jag tycker att vi har fått ett kvitto på att vi har gjort rätt. Vi har låtit C läka och vila. Vid tillfällen har vi tyvärr pressat C för mycket för vi har ju skolplikten och Socialtjänsten flåsandes i nacken. Men genom en rimlig kravnivå, rimliga förväntningar och anpassningar så har C börjat komma tillbaka. Jämfört med förra sommaren är C som en annan unge! Mer glädje och med glimten i ögat, mer social, mer harmonisk och lite mer självgående. Vi har hjälpt vårt barn upp!

Nu vet vi mer och kan ha en rimlig kravnivå!

Nu vet vi mer och kan ha en rimlig kravnivå!

Jag vet att det kommer bakslag. Torsdagens bakslag chockade mig faktiskt. Jag måste vara mer beredd. Det kommer att bli en tuff höst med skolbyte men jag hoppas att C är redo.

Nu ska jag inte oroa mig för framtiden. Bara vara i nuet och känna mig LYCKLIG!

20160627_095404.jpg

8 kommentarer

Under Anpassningar, Dator, Diagnos, Hemmasittare, Låg-affektivt bemötande, Semester

8 svar till “Lycklig!

  1. E

    Vad skönt med en liten ljusning och att du känner hopp och lycka! Önskar er en skön sommar utan oro. ❤

    Gillad av 1 person

  2. Ping: ”Imorgon – då jävlar ska jag vara en bra mamma!” | supermamsen

  3. Clara

    Vad härligt att höra om hur bra du mår och att det går bättre för er. Du är en kämpe, inte bara för att du lyckas övertaga C att följa med ut till landet, utan även för allt annat du gör.

    Många hade nog tyckt att det var fel att C fick ha med sig sin gamingdator till landet, men jag tycker att det är helt rätt. Rätt så nyligen så var jag ledare på ett läger varpå ett av barnen som jag hade hand om har ADHD+autism. Hen hade med sig både mobil och surfplatta och satt ofta i ”hens hörna” (en stor fåtölj lite avsides, men med två eluttag bredvid) för att se på film/videoklipp eller lyssna på musik. Många ville att vi skulle säga nej eller tvinga ut barnet för ”inte kommer en på läger för att göra samma saker som hemma”. Barnet gjorde inte samma saker som hemma; barnet var med på samlingar, var med på utflykter, var ute och lekte etc. men återvände till sin fåtölj med jämna mellanrum. Varför? För att ladda batterierna, för att få en lugn stund och för att inte överbelastas.
    Jag var väldigt påstridig här och sa att barnet måste få ha sina pauser, för annars har vi ett barn som kraschar och det tänker jag inte gå med på. Barnen ska må bra på läger, inte tvinga sig själva till mer än de klarar av för att ”tillfredsställa andra”. Många tyckte att jag var märklig, men barnet kraschade inte. Barnet ville även vara med på mer och mer saker allteftersom veckan flöt på, tack vare att vi lät hen ha pauser.

    Jag vill också tacka för att du skriver om din vardag. Du lär mig så mycket när du skriver om hur du hanterar diverse situationer och det ger mig så mycket. Så tack!

    Gillad av 1 person

  4. Du hanterade ska det stå! 😉

    Gilla

  5. Ping: Det blir som det blir… | supermamsen

  6. Ping: Gott Nytt År! | supermamsen

Lämna en kommentar

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig om hur din kommentarsdata bearbetas.